År 2030 kommer 40 procent av alla nya personbilar globalt att vara elbilar, och till 2040 kommer den andelen nå 70 procent. Det kommer göra batteriåtervinning till en miljardindustri, enligt en forskningsrapport från PWC. Ännu längre fram kommer det att leda till ett betydande omfattande slutet system för batteriefterfrågan.
Till 2030 räknar EU med att den årliga batteriproduktionen i unionen kommer att nå upp till 880 GWh. Globalt kommer produktionen att närma sig 3,4 TWh. Återvunnet material kommer att börja spela en allt större roll i batteriproduktionen vilket på sikt ger konsumenterna billigare batterier.
Idag och en lång tid framåt drivs återvinningsanläggningar i huvudsak av restavfall från batteriproduktionen. Men från 2030 och framåt kommer utdömda batterier att nå anläggningarna i allt större volymer, det när den första vågen av elektrifieringen når slutet av sin livslängd. År 2040 kommer EU:s batteriåtervinningsmarknad att närma sig 1 TWh.
Idag ligger distributionen av återvunnet materialet på 5 GWh, där 70 procent av materialet är skrot från batteriproduktion. Till 2040 kommer distributionen nå 1 TWh av återvunnet material där 10 procent kommer från batteriproduktionen och 90 procent av materialet från batterier som nått slutet av sin livslängd.
Återvinning skapar lönsamhet
Till 2030 räknar EU med att det kommer investeras närmare två miljarder euro i återvinningsanläggningar och till 2035 ytterligare 7 miljarder euro. Något som också kommer driva ner kostnaderna för batterier och återvinning med omkring 50 procent.
Den europeiska återvinningsindustrin kan bli lönsam redan från 2025, enligt rapporten. Idag står batteritillverkarna för kostnaderna av återvinningen, men från 2035 kommer återvinningen att bli en sådan lönsam affär att tillverkarna inte längre kommer att betala för den. I vissa fall kan den till och med skapa en vinst för den som förser anläggningarna med batterier som nått slutet av sin livslängd.
Sydkorea och Kina i framkant
Det är Sydkorea och Kina som just nu är bäst på att återvinna batterier. Sydkorea har i år nått en återvinningsgrad där 90 procent av materialet i batteriet går att återvinna. Även Kina har nått en återvinningsgrad på 90 procent för de mest kritiska materialen, och 85 procent av mindre viktiga material som mangan. Utöver det har Kina hårt reglerat hanteringen av avloppsvattnet från återvinningen.
I Europa var kraven betydligt lägre fram till i år. 2006 var den nivån på blygsamma 66 procent. I somras klubbade EU igenom nya regler om en högre återvinningsgrad. Minst 35 procent av allt litium, och minst 90 procent av allt kobolt, nickel och koppar måste återvinnas 2025. Till 2030 ska sedan återvinningsgraden för litium nå 80 procent, och 95 procent för kobolt, nickel och koppar.
Slutet system
På lång sikt kan återvinningen leda till ett slutet system, men för att nå dit måste det första batteriet produceras. Rapporten räknar med att runt fem procent av den totala batteriproduktionen kan inkluderar återvunnet material år 2025. Tio år senare kan den andelen nå upp till 30 procent.
År 2040, i takt med att den första vågen av elbilar når slutet på sin livslängd räknar man med att 60 procent av den totala batteriproduktionen kan förlita sig på återvunnet material från antingen uttjänta batterier eller restproduktionen via nya batterier.
Tre slutsatser
Slutsatsen som rapporten drar är att återvinningen kommer att bli en lönsam och hållbar verksamhet som bär sig själv bortom regulatoriska krav. År 2035 kan återvunnet material stå för upp till 30 procent av litium, nickel, och kobolt i battericellproduktion. Branschen kommer att nå EU:s återvinningsmål.
Drivkraften att skala upp återvinningen kommer vara ekonomiskt motiverad. Med ökad verksamhet och ökad batteriavfallshantering kan återvinningsverksamheten skapa vinst för alla intressenter i värdekedjan.
Med återvinningen kommer tillgången på de aktiva batterimaterialen att öka, vilket också ger en tydlig fördel för konsumenten. Batteriåtervinningen kommer göra det möjligt för producenterna att ytterligare minska kostnaderna för slutkonsumenten med upp till 20 procent i framtiden.
