I helgen trädde nya regelverket AFIR i kraft som bland annat dikterade att nya snabbladdare måste uppfylla vissa krav som att erbjuda kortbetalning till att det måste finnas en viss täthet mellan snabbladdarna utmed viktiga rutter.
Men regelverket dikterar också tillgången på publik laddning i förhållande till antalet elbilar på vägarna. De flesta länderna i EU når redan idag upp till dagens mål, men måste fortsätta bygga ut för att täcka upp för framtidens växande fordonspark. Det visar en sammanställning av branschorganisationen Transport & Environment.
Grafen nedanför visar att de flesta EU-länderna idag uppfyller sina EU-mål för 2024 i ett förhållande mellan tillgången på publika laddare och storleken på elbilsflottan. 100% innebär att förhållandet är helt enligt målet. En lägre procentsats är under målet, och en högre procentsats är över målet. Grafen visar också en prognos på hur den befintliga infrastrukturen förhåller sig mot den förväntade tillväxten av elbilsflottan under 2025 och 2026.
– Laddning uppfattas som ett av de största hindren för att människor byter till elbilar, men bilden förbättras snabbt. Nu måste regeringarna gå längre än de strikta kraven i EU:s mål om de ska övertyga fler förare. Mer kapacitet behöver installeras där den faktiska trafiken finns och betalningarna ska göras enklare. Det måste också komma till en uppsträckning kring trasiga laddare, kommenterar Fabian Sperka, fordonspolicyansvarig vid T&E.
Antal AC-laddare i EU, per år
År | Antal | Varav i Sverige |
---|---|---|
2020 | 156 779 | 12 958 |
2021 | 275 838 | 16 987 |
2022 | 400 913 | 21 894 |
2023 | 550 518 | 32 413 |
Antal DC-laddare i EU, per år
År | Antal | Varav i Sverige |
---|---|---|
2020 | 18 268 | 1492 |
2021 | 23 340 | 1420 |
2022 | 43 577 | 2458 |
2023 | 81 872 | 4753 |
Kommentera