Jag har nu både fått titta närmare på nya Volkswagen ID. Cross och dessutom kört bilen. Efter några timmar bakom ratten är det tydligt att Volkswagen inte har försökt uppfinna hjulet på nytt. Istället har Volkswagen byggt en elbil som känns genomtänkt från början till slut.
Och det är kanske precis det som gör den så intressant.
Det första som slår mig är faktiskt designen. Jag gillar den. Den är inte aggressiv eller överdesignad, utan har ett eget uttryck. Lite charmig, nästan lite ”gullig” men samtidigt robust med sina plastdetaljer runt hjulhusen och den höga SUV-karaktären. Den känns betydligt mer personlig än många andra småsuvar.
Volkswagen har tagit till sig av kritik
Det märks att Volkswagen har lyssnat på kritiken mot de första ID-modellerna.
Interiören känns som ett stort steg framåt. De fysiska knapparna är tillbaka där de faktiskt behövs. Klimatkontrollerna har egna reglage, ratten har riktiga knappar och infotainmentsystemet bygger på Android med ett gränssnitt som känns logiskt och lätt att använda.
Det är ingen bil där man behöver lära om allt bara för att den är eldriven.
Materialvalen imponerar också. Trots att ID. Cross är en instegsmodell känns kupén oväntat påkostad. Kombinationen av olika textilier och material ger ett betydligt mer exklusivt intryck än jag hade väntat mig i den här prisklassen.
Liten på utsidan – betydligt större på insidan
Med en längd på knappt 4,2 meter borde ID. Cross kännas som en ganska liten bil. Men den är större och rymligare än väntat.
Kupén upplevs rymlig och bagageutrymmet på 475 liter hör till de bättre i klassen. Volkswagen har dessutom tänkt praktiskt med ett stort förvaringsfack under lastgolvet och en liten frunk fram där laddkablarna kan ligga utan att ta plats i bagaget.
Lägg där till en dragvikt på 1200 kg.
Som 191 centimeter lång brukar mindre bilar vara en utmaning för mig. Men ID. Cross erbjuder gott om utrymme både fram och bak. Det ska dock sägas att baksätet är på gränsen för mig men eftersom jag kan få in fötterna under stolen framför så funkar det ändå.
För en familj som är ute efter en inte allt för stor bil känns utrymmena tillräckliga, både för de kortare resorna i vardagen och de längre utflykterna med mer packning.
Bekvämare än jag hade väntat mig
Den största överraskningen kom när jag började köra bilen. Volkswagen lät mig åka till norra Skandinavien för att söka upp riktigt dåliga landsvägar med ojämn asfalt. Här kunde jag sätta en föreserieproducerade ID. Cross på prov ordentligt. En utmaning till många bilar.
Men ID. Polo upplevde jag som förvånansvärt komfortabel. Fjädringen är mjukare än exempelvis ID. Polo men utan att bilen känns gungig. Tvärtom ligger den stadigt på vägen och sväljer ojämnheter på ett sätt som gör att den känns större än den faktiskt är.
Ljudnivån imponerar också. Visst hörs lite däckljud på grövre asfalt men det är dovt och aldrig störande. Volkswagen verkar ha lagt mycket arbete på ljudisoleringen.
Lägg där till den goda sittpositionen och bekväma stolar. Att köra långt på de slingrande och ojämna vägarna vara ingen match för ID. Cross. Den känns enkel och trygg att köra.
Inte sportig – och det är helt rätt
ID. Cross försöker aldrig vara en sportbil. Gasresponsen är medvetet mjuk och bilen accelererar linjärt istället för explosivt. Den känns avslappnad och lättkörd snarare än snabb.
One Pedal Driving fungerar dessutom riktigt bra. När man släpper gaspedalen bromsar bilen mjukt hela vägen ner till stillastående utan ryckighet. Allt handlar om komfort. Och det tycker jag faktiskt passar bilens karaktär betydligt bättre än om Volkswagen försökt göra den sportig.
Effektivitet viktigare än rekord
Under min körning landade förbrukningen på omkring 16 kWh per 100 kilometer efter flera timmars körning på mindre vägar. Det är förstås inga definitiva testvärden och snittfarten är låg i denna delen av Skandinavien, men det visar ändå att Volkswagen verkar ha lyckats bygga en effektiv drivlina som håller driftkostnaderna nere.
Snabbladdningen är inte marknadsledande på pappret men den stora nyheten är egentligen något helt annat.
Volkswagen har lyckats skapa en ovanligt platt laddkurva. Det innebär att bilen kan ta emot höga laddningseffekter även vid relativt höga batterinivåer. I praktiken blir det enklare att stanna och ladda när det passar dig, exempelvis för lunch eller kaffe, istället för att behöva planera laddstoppen efter batteriets procentnivå.
Det är en detalj som kanske inte syns i specifikationslistan men som kan göra stor skillnad i vardagen.
De svenska priserna börjar på:
- ID. Cross Life, 52 kWh-batteri, 155 kW (211 hk), från 461 900 kronor
- ID. Cross Style, 52 kWh-batteri, 155 kW (211 hk), från 486 900 kronor.
Kan bli Volkswagens nästa storsäljare
Jag tror att Volkswagen har träffat väldigt rätt med ID. Cross. Det här är ingen bil som försöker imponera med extrema prestanda eller rekordlång räckvidd. Istället handlar allt om att vara enkel att leva med.
Den är rymlig, bekväm, lättkörd och tillräckligt snabb både att köra och ladda. Den har dessutom ett användargränssnitt som känns betydligt mer genomarbetat än tidigare ID-modeller.
Det känns också som att Volkswagen har insett att många köpare av sin första elbil inte vill ha futuristiska lösningar eller experiment. De vill ha en vanlig bil som råkar vara elektrisk.
Och det är precis den känslan jag får av ID. Cross. Det kan bli en av Volkswagens viktigaste elbilar de kommande åren. Inte för att den är spektakulär utan för att den känns så lagom.
