Pang. Den rubriken var ju konstig, vad handlar det om? Jo, detta handlar om konstiga och vilseledande rubriksättningar. Nu haglar nya månadsrapporter från bilindustrin och de ackompanjeras av nya rubriker om hur tillverkarna förlorar miljarder på varje såld elbil.
Ett urval från den senaste tidens rubriker är: ”De förlorar 1,1 miljoner per såld elbil”, ”Så galet mycket förlorar tillverkaren på en elbil” och ”De förlorar mest per såld elbil”.
Det är slagkraftiga rubriker som skapar klick och engagemang i sociala medier. Problemet är att rubrikerna inte berättar sanningen. Ändå får de fotfäste och sprids av grupperingar som vill skapa osäkerhet kring elbilar. Rubrikerna spelar ett spratt på våra hjärnor som vill se mönster för att vara effektiva.
Mönstret i dessa rubrikerna säger ju att om en biltillverkare säljer en elbil och förlorar 1,1 miljarder, så kommer den att förlora 1,1 biljoner på att sälja 1000 elbilar. Om tillverkaren säljer hundratusen elbilar så skulle den förlora tusen biljoner kronor.
– Det är jättemycket pengar och ja, ingen kommer ju överleva det. Och det kommer ju bara bli värre ju fler elbilar som säljs. Det låter som en dålig affärsmodell att sälja saker som gör att företaget förlorar pengar, säger mönstret i hjärnan.
Stopp! Så enkelt är det inte. Förlust per bil är ett meningslöst mått. Det säger inget om företagets ekonomi eller utsikter. Det ger bara intrycket av att biltillverkaren förlorar mer pengar ju fler bilar den säljer. De här bolagen behöver snarare sälja fler bilar – inte färre för att minska förlusterna.
Det man helt och hållet missar med denna typen av rapportering är att företagen har gjort stora nödvändiga initiala investeringskostnader upp till dagens tidpunkt. Förlusten kommer från dessa investeringarna – inte från att sälja bilarna som rubrikerna antyder.
Om en biltillverkare har ett minusresultat på 12 miljarder under ett kvartal och under perioden säljer 2000 elbilar för 400 000 kronor styck. Då väljer vissa skribenter alldeles förenklat att dividera förlusten med antalet sålda fordon, och säger sedan att tillverkaren förlorade 5,6 miljoner kronor per bil (efter avräknad intäkt på 400 000 kronor per bil). Sådana uträkningar skapar sensationella rubriker, men tillför inget positivt till mänskligheten, teknikutvecklingen eller samhällsdebatten.
Låt oss ta ett exempel som en 8-åring förstår
Kalle är 8 år och vill köpa en skateboard. Han har lite pengar i sparbössan men det räcker inte till skateboarden han sett i leksaksaffären. Det är en fin sommardag och Kalle går runt i villakvarteret och ser hur grannarna sliter och svettas med trädgårdsarbetet i sommarvärmen. De ser väldigt törstiga ut.
Det är där och då som Kalle får en idé. Tänk om han kunde sälja lemonad till de törstiga grannarna. Då skulle han kunna få in tillräckligt med pengar för att ha råd med skateboarden. Kalle är däremot inte en dum 8-åring. Han förstår att han måste våga satsa innan han kan tjäna pengar. Han berättar om idéen för sin mamma.
Kalle måste köpa citroner, socker, och koppar. En karaff vet han finns någonstans i köket. Han har 100 kronor i sparbössan och hans mamma hjälper han med inköpen. Det räcker till ett stort lass med citroner, socker och koppar. Det blev totalt 20 koppar lemonad.
Om han säljer lemonaden för 20 kronor styck kommer det att ge en intäkt på 400 kronor (20 koppar x 20 kronor). Han kommer då att ha gjort en vinst på 300 kronor. Det är precis vad skateboarden kostar.
Försäljningen går lite trögt i början, men så kommer grannarna Pia och Bengt förbi och köper varsin kopp. Nu har Kalle 40 kronor i kassan. Då dyker den tjuriga grannen Ove upp och frågar Kalle om hur affärerna går. Kalle berättar stolt att han sålt två koppar för 20 kronor styck, och att det inte är många koppar kvar innan han täcker inköpen på 100 kronor och börjar gå med vinst.
Ove som inte tycker om barn säger då till Kalle, ja, men om du handlat lemonad för 100 kronor och bara sålt två koppar, då har du gjort en förlust på 30 kronor per kopp. Det kommer inte bli någon skateboard till dig.
Kalle är däremot inte dum. Han förstår att hans affärsmodell just nu ligger minus, men att han snart kommer gå med vinst. Han är säker på sin affärsmodell och låter sig inte slås ned av Ove. Kalle har trots allt med egna ögon sett hur törstiga alla grannar är när han gick runt i villakvarteret tidigare under dagen.
Solen fortsätter att stiga på himlen, det blev varmare och ryktet om Kalles svalkande lemonad spred sig. Framåt eftermiddagen var all lemonad slutsåld. Först då kunde han på riktigt räkna hem resultatet. En vinst på 15 kronor per kopp.
Nu har Kalle 400 kronor i kassan. 300 kronor till en skateboard och 100 kronor lägger han tillbaka i sparbössan.
Lärdomen är att i princip alla affärsmodeller går med förlust från start. Man tar från kassaflödet, lån och investerare med målet om att i framtiden leverera en vinst. Ibland är den vägen väldig rak, ibland är det väldigt krokigt.
