Skillnaderna på hur länderna i Europa beskattar elbilar och bensinbilar är stora. Det visar en omfattande studie från branschorganisationen Transport & Environment (T&E).
Studien har sammanställt skattetrycket på mindre elbilar och bensinbilar i 31 länder. Den visar, ganska väntat, att ekonomi är ett viktigt verktyg för att styra bilköpare till att minska sina utsläpp.
De länderna som aktivt uppmuntrar bilköpare att välja elbilar använder sig av väldigt olika strategier. I vissa länder fokuserar man på att belöna de som köper en elbil, medan man i andra länder istället väljer att straffa de som köper en bensinbil. Det är tydligt att båda metoderna fungerar.
T&E lyfter fram länder som Danmark, Nederländerna och Norge som länge haft en beskattningspolitik som har resulterat i högre andelar elbilar. Samtidigt som andra länder som Bulgarien och Cypern gör väldigt lite för att straffa bilar som förorenar.
Sverige siktade först fel…
Om Sverige skriver studien att vi under lång tid gynnat laddhybrider på felaktiga grunder vilket historiskt har drivit upp försäljningen av den typen av drivlinor. Skatterna har varit baserade på WLTP-värden men i verkligheten körs laddhybrider sällan på el vilket innebär högre utsläpp än beräkningarna. I år har däremot Sverige ändrat i reglerna, noterar T&E, så att laddhybrider har en mer skälig beskattning.
Vidare noterar T&E dock att redan före skattereformen fanns det tecken på att elektrifieringen genomgår ett skifte i Sverige. Det då nybilsregistreringen av elbilar (28 %) nu börjat överstiga laddhybrider (24 %).
T&E spår att detta skiftet med en högre andel elbilar kommer att fortsätta. Snart kommer Sverige närma sig Norge och Island som ligger i ledningen och bli det land i Europa med tredje största andelen elbilar.
Till rapporten: Rapporten som är på 180 sidor finns att läsa i sin helhet här (pdf).
