Amnesty International har i en ny undersökning granskat tillverkare av elbilar för att se hur de tar sitt etiska ansvar vid brytning av materialet till högvoltsbatteriet. Slutsatsen som Amnesty drar är att flera av de stora tillverkare inte i tillräcklig hög utsträckning visar hur de hanterar människorättsrisker i leverantörsskedjorna.
I granskningen ingick totalt 13 biltillverkare. Dessa var BYD, Mitsubishi, Hyundai, Geely Auto, Nissan, Renault, General Motors, Ford, BMW, VW Group, Stellantis, Tesla och Mercedes-Benz. Inget av bolagen fick högre poäng än 51 i granskningen där 90 var högsta möjliga poäng.
Längst ner på listan hamnade kinesiska BYD med endast 11 poäng. Högst på listan hamnade Mercedes-Benz med 51 poäng.
– Även om vissa framsteg har gjorts är resultaten överlag en stor besvikelse. BYD, ett av de största och snabbast växande elfordonsföretagen, hamnade längst ner i vår lista. Företagets redovisning visar på en allvarlig brist på transparens när det gäller mänskliga rättigheter i leverantörskedjorna för batterier, kommenterar Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard.
BYD, Geely Auto, Hyundai, General Motors och Mitsubishi Motors fick lägst poäng eftersom de inte lämnade någon detaljerad information om sina leverantörskedjor i granskningen. BYD avslöjar inte heller namnen på smältverk, raffinaderier eller gruvor. Geely Auto angav endast allmänna uppgifter om var deras mineraler kommer ifrån utan att specificera platser för mineralutvinning.
Hyundai och Mitsubishi Motors uppvisade en liknande brist på transparens, menar Amnesty. De delade inga bevis för att de utför någon omfattande kartläggning av leverantörskedjan eller identifiering av gruvområden för kobolt, koppar, litium och nickel. Något som Amnesty menar gör det svårt för intressenter att verifiera hur dessa verksamheter påverkar närliggande samhällen.
BMW, Ford, Mercedes-Benz, Stellantis, Tesla och VW Group hörde till dem som fick högst poäng. Amnesty menar dock att det fortfarande finns mer arbeta att göra för att visa hur de faktiskt implementerar sina policyer i verkligheten. Exempelvis genom att mer öppet adressera människorättsrisker och säkerställa juridisk prövning och gottgörelse för berörda personer.
– I takt med att den globala omställningen till elfordon tar fart och driver på den globala konkurrensen, vilket möjliggör enorma vinster för bolagen, så uppmanar Amnesty alla bilstillverkare att stärka sina due diligence-insatser och anpassa dem till internationella människorättsnormer. Vi uppmanar också regeringar att stärka sin egen due diligence-lagstiftning gällande företags ansvar för mänskliga rättigheter, avslutar Agnès Callamard.
Rapporten ska dock inte ses som en ursäkt till att förespråka bilar med bensin- eller dieselmotorer. Amnesty menar att fossila bränslen måste fasas ut och att världen ska övergå till förnybar energi. Företag och regeringar måste däremot ha ett mer proaktivt tillvägagångssätt för att aktivt förebygga diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter i leverantörsleden.
Rapporten Recharge for Rights finns att ladda hem här (PDF).
