Det märkligaste med att låta en Tesla köra själv genom Köpenhamn är inte att bilen svänger, bromsar för cyklister eller byter fil på egen hand. Det är hur snabbt allt börjar kännas helt normalt.
Jag åkte till Köpenhamn för att testa Tesla FSD Supervised, Teslas mest avancerade förarassistanssystem. Danmark är ett av de första länderna i Europa där systemet nu går att använda på allmänna vägar och det här är något helt annat än de förarassistanssystem som är tillåtna i Sverige.
FSD Supervised kan navigera från start till mål och sköter i princip hela körningen. Bilen accelererar, bromsar, svänger, byter fil och hanterar korsningar och trafikljus. Men namnet Supervised är viktigt. Det här är fortfarande ett förarassistanssystem. Jag sitter bakom ratten, övervakar körningen och är hela tiden ansvarig för bilen.
Jag börjar körningen vid Teslas anläggning utanför Köpenhamn. Ganska snart kommer en skarp sväng där bilen mjukt sänker farten. Kort därefter bromsar den för ett farthinder och när parkerade bilar delvis blockerar vägen håller Teslan naturligt ut för dem.
Det låter kanske inte särskilt spektakulärt, men det är just sådana situationer som visar skillnaden mot traditionella förarassistanssystem. De är ofta väldigt bra på motorväg men FSD Supervised skiljer sig genom att också klara småvägar, korsningar och betydligt mer komplicerad trafik.
Motorvägen är nästan det minst imponerande
På motorvägen känns upplevelsen mer bekant. Bilen håller hastigheten, följer trafikflödet och byter fil för att köra om långsammare fordon.
Men FSD verkar samtidigt försöka skapa sig en bild av hela trafikflödet. När vi hamnar bakom ett långsammare fordon vill bilen köra om, men samtidigt närmar sig en bil i filen bredvid och Teslan tålmodigt tills dess att den passerat och genomför sedan filbytet.
Körstilen är genomgående försiktig. Den jäktar inte men är inte heller passiv. Finns möjligheten att köra om så gör den det.
Sedan kommer Köpenhamn
Det är inne i den tätare trafiken som FSD imponerar mest på mig. I centrala Köpenhamn finns trafikljus, fotgängare, bussar och framför allt mängder av cyklister.
Vid ett tillfälle ska vi ut på en större väg. Det kommer cyklister på en cykelbana från ena hållet och bilar från ett annat. Teslan väntar, hittar sin lucka och tar sig ut. Sekunder senare blir det rött vid nästa trafikljus och bilen stannar.
– Jag hade inte gjort det bättre själv, var min spontana reaktion.
Det betyder förstås inte att bilen alltid kör bättre än jag gör. Men den genomför en ganska komplicerad manöver fullständigt odramatiskt. Och sådana situationer återkommer under körningen.
En annan detalj är hur bilen placerar sig på vägen. Traditionella filhållningssystem vill gärna ligga perfekt mellan två linjer. FSD anpassar istället placeringen efter situationen. Står en bil parkerad lite dumt håller Teslan ut för den och använder det utrymme som finns.
Det är små saker men tillsammans gör de att körningen känns mindre robotaktig.
Kamerorna ser allt runt bilen
Tesla använder kamerorna runt bilen för att skapa sig en bild av omgivningen. På skärmen kan jag samtidigt se systemets tolkning av bilar, bussar, trafikljus, vägkanter och andra objekt omkring oss.
Samtidigt håller kupékameran koll på mig. För även om bilen gör jobbet måste jag fortfarande vara uppmärksam och redo att ingripa. Systemet kan varna om min uppmärksamhet brister, och till och med avaktivera FSD Supervised om jag missköter mig.
FSD Supervised befriar mig alltså inte från ansvaret men den befriar mig från väldigt mycket av själva körandet.
Minskar pressen på föraren
Efter ett tag händer något märkligt. Jag börjar slappna av. Bilen kör lugnt genom Köpenhamn och jag behöver inte hela tiden fundera på nästa sväng, vilket körfält jag ska ligga i eller om jag behöver byta fil.
Istället måste jag vänja mig vid att bilen inte kör exakt som jag gör. Den kanske bromsar lite senare, väljer en annan placering eller väntar längre på en lucka. Det behöver inte betyda att den gör fel.
FSD är samtidigt inte felfritt. Ibland känns bilen onödigt försiktig och tvekar där jag själv hade kört. Då kan jag med ett lätt tryck på accelerationspedalen uppmana bilen att köra vidare.
Men det kanske mest imponerande är att systemet fortsätter fungera när trafiken blir komplicerad. Bussar, cyklister, parkerade bilar och konstiga korsningar får inte systemet att ge upp. Snarare är det i dessa situationer där FSD Supervised visar sin största styrka.
Nästa nivå av förarassistans
Efter körningen är jag väldigt positivt överraskad. Inte för att bilen gjort någon enskild spektakulär manöver utan för att den klarat så många helt vanliga situationer utan dramatik. Motorväg, småvägar, stadstrafik, korsningar, trafikljus, cyklister och filbyten flyter ihop till en sammanhängande körning.
Det är fortfarande långt ifrån att kunna sätta sig i baksätet och låta bilen sköta resten men FSD Supervised är bevisligen ett förarstödsystem som kan hjälpa till med körningen och bidra till säkrare vägar redan idag.
