En ny undersökning genomförd av EY visar att intresset för att köpa bensin- och dieseldrivna fordon har ökat dramatiskt i Sverige sedan förra året. Intresset för elbilar kvarstår på ungefär samma nivåer.
Undersökningen EY Mobility Consumer Index analyserar årligen känslor, användning och preferenser kring olika transportalternativ. I den svenska delen av den globala undersökningen ingår 508 respondenter.
Av de tillfrågade svenskarna planerar 35 procent av de svarande att köpa en bil under de kommande 24 månaderna. Det är en minskning med två procent från förra året. Globalt är andelen personer som avser att köpa bil 51 procent, samma nivå som 2024.
Bland de som planerar att köpa en ny bil inom 24 månader uppger 49 procent att de kommer att köpa en bensin- eller dieselbil. Det är en ökning med 15 procenenheter mot förra året.
Intresset för hybridbilar har däremot sjunkit dramatiskt. Från 41 till 26 procent. I undersökningen är det tydligt att hybriderna får ge vika för ett växande bensin- och dieselbilsintresse.
Elbilarna ligger däremot kvar på ungefär samma nivåer som förra året. 16 procent av de tillfrågade uppger att de kommer att köpa en elbil, ned 3 procentenheter från 2024.
– De nya siffrorna visar att den långsiktiga trenden går mot en mer diversifierad framtid för fordonsdrivlinor, med än mer långsam utveckling för elektrifieringen än vad vi tidigare antagit, säger Martin Cardell, globalt ansvarig för framtidens mobilitetslösningar på EY.
Räckviddsångest och batteribyten oroar
Bland de svenskar som planerar eller överväger att köpa en elbil finns också en del oro som tas upp i undersökningen. Man oroar sig för dyra batteribyten (41 procent), följt av begränsad räckvidd (35 procent) och själva kostnaden för inköpet av elbilen (27 procent).
– Många konsumenter verkar tveka på grund av missuppfattningar kring elbilar, som till exempel att batterierna inte håller eller att underhållskostnaderna blir högre. Det finns ett informationsglapp där målen för en hållbar mobilitet riskerar att skjutas på framtiden om vi inte lyckas återuppbygga förtroendet och adressera de orosmoln som påverkar konsumenternas beslut, summerar Martin Cardell.
