EU-kommissionen presenterade i förra veckan ett nytt förslag som innebär att det tidigare beslutade förbudet mot nya bensin- och dieselbilar från 2035 ersätts av ett krav på 90 procents minskning av de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya bilar.
Enligt en analys från Jato Dynamics kan förändringen få konsekvenser som går långt bortom vad som var tänkt.
Den nya regleringen innebär att flera övergångstekniker, som laddhybrider och så kallade räckviddsförlängare återigen blir relevanta i jakten på att uppfylla EU:s klimatmål. Samtidigt varnar Jato Dynamics för att detta riskerar att gynna kinesiska biltillverkare som redan har ett tydligt tekniskt och industriellt försprång inom just dessa drivlinor.
Därför ändrar EU inriktning
Det ursprungliga 2035-förbudet mot förbränningsmotorer var en central del av EU:s klimatstrategi men regelverket innehöll redan från början en planerad översyn. Påtryckningarna har dock ökat snabbare än väntat.
Flera stora europeiska tillverkare har ifrågasatt takten i omställningen med stöd från bland annat Tyskland och Italien.
Argumenten har kretsat kring konsumenternas efterfrågan och industrins omställningsförmåga. Enligt Jato Dynamics utgör bilar med förbränningsmotor eller mildhybrid fortfarande över 60 procent av nyregistreringarna i EU under 2025. Samtidigt har farhågor lyfts om att ett strikt förbud skulle gynna kinesiska bilmärken i takt med att de expanderar kraftigt i Europa.
Teknikneutralitet ger sidoeffekter
Det nya förslaget från EU-kommissionen ger biltillverkarna en större flexibilitet. I stället för ett totalförbud öppnas nu möjligheten att använda olika tekniska lösningar vilket inkluderar syntetiska bränslen, hybrider och räckviddsförlängare så länge den samlade fordonsflottan når en 90-procentig utsläppsminskning jämfört med 2021.
I praktiken innebär detta att elbilar fortfarande behöver dominera eftersom de är de enda fordonen med noll gram koldioxid per kilometer. Samtidigt pekar Jato Dynamics på att laddhybrider och EREV-lösningar får en ny strategisk roll även om de kräver stora volymer elbilar för att väga upp utsläppen från dessa.
Kinesiskt försprång inom PHEV och EREV
Här uppstår enligt Jato Dynamics den stora utmaningen för europeiska tillverkare. Kina dominerar inte bara den globala elbilsmarknaden utan står också för omkring 63 procent av världens laddhybridvolymer och nästan hela försäljningen av EREV-fordon.
Inom laddhybrider är kinesiska BYD världens klart största aktör följt av Geely. Europeiska märken återfinns först längre ner i statistiken. Inom EREV är dominansen ännu tydligare där tekniken i praktiken är kinesiskt driven och har haft flera års utvecklingsförsprång.
Samtidigt förbereder flera kinesiska tillverkare sin etablering i Europa något som enligt Jato Dynamics kan underlättas av det nya regelverket snarare än bromsas.
Risk för oavsiktliga konsekvenser
EU-kommissionen har föreslagit ett batteriprogram på 1,8 miljarder euro för att stärka den europeiska värdekedjan och minska beroendet av externa aktörer. Även om detta ses som ett steg i rätt riktning bedömer Jato Dynamics att åtgärderna kan vara otillräckliga för att snabbt minska gapet gentemot kinesiska konkurrenter.
Slutsatsen är att den nya regleringen ger europeiska tillverkare ett kortsiktigt andrum men också medför stora strategiska risker. Om flexibiliteten främst används för att skjuta upp omställningen, snarare än att bygga konkurrenskraft inom framtidens drivlinor kan effekten bli den motsatta mot vad som avsågs. I stället för att stärka Europas bilindustri riskerar regeländringen att ytterligare befästa Kinas ledande position på den europeiska marknaden.
